Tagg till lokalen

TAGGENS MFR-NUMMER

Föreningen fick nya taggar till ”dörrarna” i maj 2020 och den är tunn och mörkblå. Ca 60 taggar är utlämnade och när de lämnades ut skulle vi inte skriva ner taggens MFR-nummer, men härom veckan fick vi veta att taggens MFR-nummer ska registreras.

Lulebygdens Forskarförening har därför fått i uppdrag av Brf Varvet Hägern att kontrollera taggens MFR-nummer som består av 8 till 9 siffror. Orsaken är enkel; Brf Varvet Hägern vill veta vem som kommer in i fastigheten. Siffrorna är små och kräver god syn för att identifieras.

Meddela snarast skriftligen till info&lulebygden.se eller SMSa till 070-359 89 17. Tack på förhand! sekreteraren Carin Vallgren

Föreläsning anordnad av Lulebygdens forskarförening 22-09-13

Forskaren som hjälper andra hitta sina pappor

LULEÅHon upptäckte att hennes far var adopterad när hon gick i nian och hade börjat släktforska. Många år senare tog hon upp släktforskningen men med dna som verktyg. Nu hjälper dna-forskaren Christina Sagersten andra att hitta sina pappor.– Vi hade något elevens valliknande ämne i skolan där jag började släktforska. Då insåg jag att pappa var adopterad och att mamma hade en massa familjehemligheter, så då lade jag ner släktforskningen, säger Christina Sagersten.Det skulle dröja många år innan hon tog upp släktforskningen igen. Med tiden utvecklades hennes släktforskning till att hon idag driver ett eget företag där hon föreläser, utbildar och hjälper andra i sin släktforskning. Nu närmast under tisdagskvällen när Lulebygdens forskarförening i Luleå bjudit in henne att hålla ett föredrag.Släktforskningen växer och det gör även dna-tester inom släktforskningen. Många söker sitt ursprung då de inte känner till sin biologiska familj.– Jag hjälper människor som tar ett dna-test och då upptäcker att pappa inte deras riktiga pappa. Sedan vill hitta sin biologiska pappa, säger hon.Det finns även andra orsaker till att folk tar dna-test.– Många vill ha den här kartan som visar hur många procent skandinav de är, men det är något som man ska vara lite försiktig med. Det är mer kuriosa för det är inte en exakt vetenskap utan en översiktbild som beror på hur många som testat sig och vilket underlag dna-företaget har.Sedan finns de människor som släktforskar men som vill se om den pappersforskningen de gjort stämmer, enligt henne.Dna-tester är även förknippat med frågor som rör den personliga integriteten.– Dna-tester växte explosionsartat i USA ända tills Golden state killerfallet löstes. Det var då polisen använde dna i sitt arbete för att lösa ett 40 år gammalt seriemördarfall. Då började folk inse vidden av dna-tester och började undra hur bolagen använder mitt dna. Vill jag verkligen bidra till det här för vad kan hända sedan. Det blev fler integritetsfrågor, men nu har dna-testningen börjat öka igen, säger hon.Christina Sagersten tycker det är för lite fokus på de etiska frågorna förknippade med dna-tester.– Var och en måste sätta sig in i reglerna för de olika bolagen, för de är olika. Det behöver man ta reda på men det gör inte folk. De ser bara att det här är spännande men förstår inte vilka konsekvenser det kan få. Så det finns många etiska aspekter i det här, säger hon.Reino Jillker

Årsmöte 2022

Skönsång på ”forskarnas” årsmöte

Lulebygdens forskarförening i Luleå höll sitt årsmöte i PRO Malmgården den 27 mars. 14 medlemmar deltog.

Efter parentation av ordförande Thore Gählman valdes Staffan Bengtsson till mötesordförande och Carin Vallgren som mötessekreterare. Verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen godkändes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2021.

 

Efter genomförda val ser styrelsen ut så här: Ordförande Thore Gählman, vice ordförande Asta Palmgren, kassör Eilert Apelqvist, sekreterare Carin Vallgren, ledamöter Nils-Levi Johansson, Lennart Johansson och Christer Öberg. Ersättare Gunnar Johansson och Kjell Mäki. Valberedningsuppdraget är vakant.

Revisorer är Aina Karlsson och Gudrun Hansson med Lillemor Öqvist som ersättare.

Avgående valberedaren Anita Andersson, mötesordförande Staffan Bengtsson och Irene Perdahl avtackas med en gåva för sina arbetsinsatser.

Som avslutning bjöd föreningen på fika och skönsång av Luleå Barbershop Singers under ledning av Irene Perdahl.

Ordförande Thore Gählman informerade om vad som hänt under 2022. En grundkurs i släktforskning pågår med 8 deltagare under 10 veckor. Samtliga cirkelledare har deltagit i Vuxenskolans cirkelledareutbildning. Föreningens 10 datorer har fått nya SSD-diskar och är snabba att arbeta med. Föreningen har 343 medlemmar.

Årsmöte 2022
Lule Barbershop Singers

Info från medlemsmöte 2021-10-25

En stad grundas Luleå under 1600 och 1700 talet

Lulebygdens forskarförening har haft medlemsmöte med mjölkuddsgrabben Roine Viklund/lektor i teknisk historia på LTU. Den historiska resan började långt innan Luleå fick stadsrättigheter den 12 juli 1621 och staden fick sigillet Petri nycklar.  

Byteshandel skedde från Ryssland till Norge och syd till nord. Finska, samiska och svenska pratades och affärsspråket blev svenska. Byteshandeln 1550 innebar att jägarna skickade tusentals ekorrskinn söderut och lax fångad i Luleälven.

De äldsta delarna av dagens stenkyrka i Gammelstad började byggas under tidiga 1400-talet. Runt kyrkan växte därefter kyrkstaden fram där kyrkbesökarna som kom från byarna kunde övernatta med sina hästar. Gammelstad var sockencentrum och vid kyrkan byggdes kyrkstugor.

Kung Johan III ville grunda en stad och reglera handeln och Umeå får tillfälliga privilegier 1588 som ej förlängdes. Kungen dör år 1592. Torneå och Umeå utses till handelsstäder och folk var missnöjda i Luleå och Piteå. Ny handelsordning utfärdades 1614 och viktigt var att handlande skedde till Stockholm.

 

Militären behövde inkomster till soldater och Älvsborgs lösen. Sverige fick återköpa fästningen från Danmark mot borgen 1 miljoner silvermynt och nu beskattas folket med 1/10. Missnöjet gror fortfarande och ny handelsordning utfärdades 1617 och kronan ville veta var nya marknadsplatserna kunde anläggas, inkvartera soldater i fredstid och reglera handeln och Johan Skytte fick i uppdrag att grunda städer den 31 jan 1620.

7 sept 1620 får Luleå tillfälliga privilegier. 12 maj 1621 fick Piteå och Torneå sina stadsprivilegier. 12 juli 1621 hämtade Peder Clementsson från Alvik privilegiebrevet med 19 punkter i Stockholm. 39 borgare skrev sig i staden och många bodde kvar i byarna. 1623 fanns 152 byggnader under konstruktion. Bönderna sålde varor i staden på sensommaren och torsdag varje vecka. Smör, skinn, pälsverk, tjära, lax och strömming skeppades till Stockholm och salt och kryddor hämtades från Stockholm.

Omlastning av skepp skedde vid Lulsundet och staden flyttar 1649 till ny plats på grund av landhöjningen. Dålig hamn, handeln gick dåligt, inget färskvatten i kyrkstugorna, svårt att samla ved i kyrkstugorna, långt till marker och fiske. Nya Luleå får privilegier 1650 och 32 borgare skriver upp sig. De byggde trähus med spåntak. 1653 brinner stora delar av staden och Karl X Gustav ersätter borgarna. 1657 brinner det på Gültzaudden och hela staden brinner ner. Barn och gamla räknas inte! Stadsbranden 23-24 maj 1762 startade i Wallmans gård nr 26 och 42 gårdar brann upp. Swartlant-Ingri och Susanna Mickelsdotter avtjänade straffet 30 risrapp i Piteå. Norra hamn är den bästa hamnen i hela Sverige. I Luleå bor 1700 400 invånare och det finns 50 tomter med gårdsbyggnader.

En del fula trick förekom framför allt mellan Piteå och Luleå som båda i år firar 400-årsjubileum som stad. Tullgatan, Rådhusgatan, Kyrkogatan, Sandviksgatan och Storgatan (Erik Ers gata) fanns på denna tid.

Mötet avslutades en frågestund och ordförande tackade Roine Wiklund för intressant föreläsning och alla närvarande bjöds på kaffe och smörgås.

För den som vill fördjupa sig i Luleås historia finns speciellt framtagna böcker att köpa som beskriver Luleås 400-åriga historia. Dessa finns att köpa på Kulturens hus, Norrbottens museum och Visitor center i Gammelstads kyrkby.

Carin Vallgren