Info från medlemsmöte 2021-10-25

En stad grundas Luleå under 1600 och 1700 talet

Lulebygdens forskarförening har haft medlemsmöte med mjölkuddsgrabben Roine Viklund/lektor i teknisk historia på LTU. Den historiska resan började långt innan Luleå fick stadsrättigheter den 12 juli 1621 och staden fick sigillet Petri nycklar.  

Byteshandel skedde från Ryssland till Norge och syd till nord. Finska, samiska och svenska pratades och affärsspråket blev svenska. Byteshandeln 1550 innebar att jägarna skickade tusentals ekorrskinn söderut och lax fångad i Luleälven.

De äldsta delarna av dagens stenkyrka i Gammelstad började byggas under tidiga 1400-talet. Runt kyrkan växte därefter kyrkstaden fram där kyrkbesökarna som kom från byarna kunde övernatta med sina hästar. Gammelstad var sockencentrum och vid kyrkan byggdes kyrkstugor.

Kung Johan III ville grunda en stad och reglera handeln och Umeå får tillfälliga privilegier 1588 som ej förlängdes. Kungen dör år 1592. Torneå och Umeå utses till handelsstäder och folk var missnöjda i Luleå och Piteå. Ny handelsordning utfärdades 1614 och viktigt var att handlande skedde till Stockholm.

 

Militären behövde inkomster till soldater och Älvsborgs lösen. Sverige fick återköpa fästningen från Danmark mot borgen 1 miljoner silvermynt och nu beskattas folket med 1/10. Missnöjet gror fortfarande och ny handelsordning utfärdades 1617 och kronan ville veta var nya marknadsplatserna kunde anläggas, inkvartera soldater i fredstid och reglera handeln och Johan Skytte fick i uppdrag att grunda städer den 31 jan 1620.

7 sept 1620 får Luleå tillfälliga privilegier. 12 maj 1621 fick Piteå och Torneå sina stadsprivilegier. 12 juli 1621 hämtade Peder Clementsson från Alvik privilegiebrevet med 19 punkter i Stockholm. 39 borgare skrev sig i staden och många bodde kvar i byarna. 1623 fanns 152 byggnader under konstruktion. Bönderna sålde varor i staden på sensommaren och torsdag varje vecka. Smör, skinn, pälsverk, tjära, lax och strömming skeppades till Stockholm och salt och kryddor hämtades från Stockholm.

Omlastning av skepp skedde vid Lulsundet och staden flyttar 1649 till ny plats på grund av landhöjningen. Dålig hamn, handeln gick dåligt, inget färskvatten i kyrkstugorna, svårt att samla ved i kyrkstugorna, långt till marker och fiske. Nya Luleå får privilegier 1650 och 32 borgare skriver upp sig. De byggde trähus med spåntak. 1653 brinner stora delar av staden och Karl X Gustav ersätter borgarna. 1657 brinner det på Gültzaudden och hela staden brinner ner. Barn och gamla räknas inte! Stadsbranden 23-24 maj 1762 startade i Wallmans gård nr 26 och 42 gårdar brann upp. Swartlant-Ingri och Susanna Mickelsdotter avtjänade straffet 30 risrapp i Piteå. Norra hamn är den bästa hamnen i hela Sverige. I Luleå bor 1700 400 invånare och det finns 50 tomter med gårdsbyggnader.

En del fula trick förekom framför allt mellan Piteå och Luleå som båda i år firar 400-årsjubileum som stad. Tullgatan, Rådhusgatan, Kyrkogatan, Sandviksgatan och Storgatan (Erik Ers gata) fanns på denna tid.

Mötet avslutades en frågestund och ordförande tackade Roine Wiklund för intressant föreläsning och alla närvarande bjöds på kaffe och smörgås.

För den som vill fördjupa sig i Luleås historia finns speciellt framtagna böcker att köpa som beskriver Luleås 400-åriga historia. Dessa finns att köpa på Kulturens hus, Norrbottens museum och Visitor center i Gammelstads kyrkby.

Carin Vallgren

Jerry Grahn 90 år: ”Jär häina nö svenskamerikanarn”

FOTO: Elisabeth Hedman

En liten Anekdot om vår Tidningsredaktör Jerry Gran för att uppmerksamma hans arbete med Föreningens Tidning.

Artikeltexten står hans Döttrar Yvonne och Elisabeth för.

Jerry Grahn 90 år: ”Jär häina nö svenskamerikanarn”

Det är inte många nu levande svenskar som kan säga att depressionen i USA haft en avgörande betydelse för livet. Men det kan Jerry Grahn, utan den är det nämligen mycket troligt att han nu firat sin 90-årsdag i Amerika.

Föräldrarna emigrerade var för sig till USA i början av 20-talet, Gunnar 19 år, Karin 14 år. De träffades 1929 i Chicago, blev ett par och flyttade till Minnesota. 

Där blev de föreståndare för en farm av ansenliga mått som ägdes av multimiljonären Rorrison. Här föddes Jerry den 30 november 1930, samtidigt drabbas landet av en av de största depressionerna världen skådat.

Rorrison gick i konkurs 1933 och familjen var nu utan arbete. Dessutom förlorade de sina besparingar då även deras bank gick i konkurs. Intressant är att de fick igen sina förlorade pengar 20 år senare, ett krav för att banken skulle kunna uppstå igen. 

1933 återvände familjen och den treårige Jerry till Sverige och hamnade i Svensbyn hos Gunnars föräldrar. Den första meningen på svenska Jerry lärde sig var: ”Jär häina nö svenskamerikanarn” (”Är det här nu svenskamerikanaren”)

Utbildningen till elektriker ledde till arbete vid Vattenfall i Luleå. Där träffade han Gudrun Andersson och de gifte sig 1952. Året efter föddes Yvonne, åtta år senare kom Elisabeth.

Gudrun och Jerry har haft ett stort umgänge. Det har varit resor och fester bland annat med Notas, föreningen Jerry spelat fotboll i, varit tränare och lagledare för i närmare 20 år.

Också Gudrun var engagerad i föreningen, och familjens kläder fick sällskap av Notvikens matchställ på torkvindan hela somrarna.

Jerrys största framgång som fotbollsspelare var segern med IFK Luleå i division II Norrland 1959 och kvalet till högsta serien.

Efter den långa tiden i Notas fick paret mer tid med varandra och de gick med i Luleå golfklubb, 1976. Jerry tog initiativ till veckotävlingen ”Gubbgolfen” i början av 90-talet, tävlingen har utvecklats, ”gummor” är välkomna och heter numera Veterangolfen.

Jerry har arbetat som maskinist i det då nybyggda Harsprångets kraftverk, och efter utbildning vid Flygvapnet blev hans arbetsplats F21. Fram till pensionen arbetade han yrkeslärare i el-tele på Bergnässkolan. Där startade han och två kollegor ett företag som skrivit läroböcker i ellära. Bolaget distribuerar fortfarande böcker till gymnasieskolor i landet.

En resa till USA och besök hos släktingar ökade intresset för släktforskning och Jerry gick med i Lulebygdens forskarförening, där många år varit redaktör för medlemstidningen. Jerry är också medlem i Frimurarna.

Intresset för historia har renderat i flera historiska skildringar. På hans webbsida finns bland annat den egna släktforskningen, 20-årig historik i Notvikens IK, och 60-årig historik över Luleå Golfklubb.

Det blev ett liv i Sverige för Jerry och hans familj. Men efter att ha levt tillsammans i mer än 60 år har Gudrun drabbats av demens och bor sedan några år på äldreboende. 

Det har varit en stor sorg för Jerry att inte ha sin levnadskamrat vid sin sida varje dag. Men han känner också tacksamhet för alla år de haft tillsammans och hoppas kunna fira 70-årig bröllopsdag.

Styrelsen.

Årsmötet 2020 och Kvarteret Sparven 1880 i Luleå stad

Lulebygdens forskarförening har hållit sitt årsmöte den 15 mars.

Årsmötet inleddes med att mötet valde en ny styrelse. Mötesordförande var Thore Gählman. Tre nya ledamöter valdes in, ledamot Lennart Johansson och suppleanter och Nils-Levi Johansson och Gunnar Johansson. Vi hälsar dem varmt välkomna till styrelsearbetet!

Kvar från den gamla styrelsen är ordförande Thore Gählman, vice ordförande Asta Palmgren, sekreterare Carin Vallgren, kassör Eilert Apelqvist, ledamöter Sture Karlsson och Anita Andersson.

Under året har vår utbildningsledare Sture Karlsson ansvarat för tre utbildningstillfällen i grundkurs släktforskning tillsammans med tre kursledare som är styrelsemedlemmar. Vi har under året lyssnat på Carl Pedersen om ”Malmuddens tillkomst”. Vi har nu moderniserat föreningens stadgar. Föreningen har 345 medlemmar .

Avgående styrelsemedlemmar Kjell Mäki, Barbro Jakobsson och Staffan Sandberg avtackades med blomstercheckar samt vår engagerade föreläsare Lars Elenius som efter kaffet berättade om kvarteret Sparven i Luleå stad år 1880.
För 6-7 år sedan fick Lars information av styrelsemedlemmar i Lulebygdens Forskarförening om vem som bodde i kvarteret. Det finns idag en modell i skala 1:150 och namnen på boende i kvarteret i Rödlundska huset.

Kvarteret klarade sig i stadsbranden för vinden hade en annan vindriktning.
År 1940 revs allt utom två hus i kvarteret Sparven och Rödlundska huset och Bergströmska gården är fortfarande kvar. Tre ryska timmermän byggde Bergströmska gården 1826-1832 åt handelsman Nils Erik Bergström.

Alla husen var röda förutom Bergströmska gården och det gula huset på tomt 396 som ägdes av högre tjänsteman kanslisten Karl Zakarias Anton Dahl.

Besök gärna Rödslundska huset och se modellen och kvarteret Sparven år 1880.

Vid pennan: Carin Vallgren, sekreterare.