Söndagen den 26 november 2017 träffades 30-talet släktforskarintresserade i Vuxenskolan för utdelande av Julius Sundströms Minnesfond:s Stipendium 2017 som gick till vår Tidningsredaktör Jerry Grahn Samt höra sagan om Svartöstaden som berättas av Gunnel Johansson, med rötterna i bygden samt hennes föräldrar som också föddes i Svartöstaden.

SVARTÖSTADEN – vid pennan Carin Vallgren.

Svartöstaden kom till på 1880-talet för Malmhamnen och Malmbanan var färdigbyggda och LKAB och SJ behövde arbetskraft. Det var engelskmän som byggde malmbanan och de bodde i ”engelska baracker” under byggtiden.

Det byggdes också ett malmförädlingsverk på Svartöberget. Branden i Luleå stad 1887 bidrog till akut bostadsbrist för hemlösa Lulebor. Bönderna i Björsbyn ägde marken och herr Asplund köpte Bältet 1, Bältet 2 (3.000 kr) och Bältet 3 (6.000 kr).

Området rutades i fyrkanter och varje kvarter var lika stora och tomterna 840 m2. Tomten såldes för 300 kr och nybyggarna började med att bygga gårdshuset innan de byggde boningshuset som var i två våningar och rymde två familjer. 1894 var första huset klart och 1 år senare var 27 tomter bebyggda. År 1900 bodde 2.000 personer i Svartöstaden.

Stadsdelen saknade vägförbindelse och ångbåten hämtade och lämnade passagerare vid Rödkajen nedanför Bältesgatan. Benämningen Röd kom sig av den politiska färg som dominerade stadsdelen. När området fick vägförbindelse var det den driftige herr Hurtig med busslinje 1 som ombesörjde busstrafik på ett ”lastbilsflak med en kur på”. Idag är det linje 7 som går till Svartöstaden.

1902-1932 var Svartöstaden ett multipicalsamhälle med egen byggnadsnämnd, brandkår mm och tillhörde Nederluleå församling. 1932 inkorporerades stadsdelen med Luleå stad och då fick medborgarna vatten och avlopp. 1960 tillhörde medborgarna Örnäsets församling och idag är det Luleå stad som är aktuell församlingstillhörighet.

1902 gick malmförädlingsverket i konkurs och 400 personer blev arbetslösa och banken tog över husen och hit flyttade människor som blivit bostadslösa efter branden på Altappen. 1940 började NJA byggas och ny befolkas Svartöstaden igen. Kvarteret Järnet med 23 likadana hus byggdes för arbetare. Tjänstemannapersonalen bodde på privat och inhägnat område i stora hus. 1960 köper kommunen alla hus som var till salu och river dem och 12 hus i kvarterer Järnet rivs samt många andra hus.

Medborgarna handlade i 23 affärer. 5 livsmedelsaffärer, 1 mjölkaffär, skoaffär och allt man behövde fanns att köpa. Livsmedelsaffären Kooperativet Enig gick i konkurs och 1999 stängde sista mataffären Handlarn. Det fanns 3 kiosker. Idag finns endast restaurang Carlsson på Laxgatan. Skolan byggdes 1901 och lärarna gjorde sin sista skoltermin våren 2017 och här finns nu förskoleverksamhet samt Folkets hus Ripan.

Blackis är ett speciellt hus som överlevt rivningsplanerna i Luleå stad kommunhus. När befolkningen växte från 0-2.000 medborgarna ganska försupna och 5 nykterhetsföreningar verkade för ett nyktrare liv. 1902 efterskänkte LKAB mark och byggnadsmaterial till byggnaden och arbetarna reste huset och fick sitt ”folkets hus” och ett nyktrare liv. Blackis fanns med på Luleå stads rivningslista inte alltför länge sedan och tack vare att Folkets hus i Luleå stad brann ner, så har hembygdsföreningarna flyttat in på övre planet och motionsdans erbjuds på onsdagar.

Idag lever Svartöstadens fastigheter ett K-märkt liv och gatorna och husen får fortsätta att leva och därmed berätta om allt vad samhället varit med om. Varje sommar anordnas Svartödagen och det är loppis på Laxgatan.

Hembygdsföreningen i Svartöstaden har föreläsningar varje lördag kl 13-15 i Blackis och säljer häften om stadsdelens historiska. Välkommen till oss på lördag säger Gunnel!